Kämpegatan 3-7 i Lilla Bommen
På Kämpegatan, där Lilla Bommens nybyggen möter Drömmarnas kaj har vi gett ett 80-talshus ett rejält ansiktslyft och gett plats för restauranger, möten och liv. Genom att man tagit vara på de inneboende kvaliteterna samt adderat nya har anknytningen till platsen stärkts och byggnaden står nu redo för en ny framtid i ett av Göteborgs mest spännande utvecklingsområden.
Uppdraget att utforma såväl exteriör som interiör och utomhusmiljöer gavs till Kanozi arkitekter. Vi träffar två av arkitekterna, Lea Vanessa Lohr som ansvarat för de tidiga skedena, strategiarbetet, när projektet drog igång 2013 och Niklas Edvall som kom in i projektet 2017 och som ansvarat för projektets slutfas. De är båda eniga om att slutresultatet är så mycket bättre än vad de någonsin vågat hoppas på.
– Det är väldigt vackert att se den här kaxigheten när den kragar ut och lyfter sig mot älven med de här utsprången på taket. Att huset spränger ut mot vattnet. Det tar plats. Det är inte ett kompromissprojekt utan det är hela vägen och det är väldigt kul, säger Niklas Edvall.
En ledig lokal återstår. Högst upp och med utsikt över älven får du här det bästa läget i huset.
Den arkitektoniska och tekniska omvandlingen av huset har syftat till att utveckla och modernisera. Från att ha varit två hus som satt ihop utan riktig koppling till varandra och för besökaren har de båda husen nu fått en gemensam funktion. Huset har också utökats med ett helt nytt våningsplan med helglasade fasader och öppna, ljusa lokaler. Men det största menar Niklas egentligen är att anknytningen till platsen har förstärkts på olika sätt. Ett exempel är att det påbyggda våningsplanet utformats med ett utskjutande takutsprång, vilket kan ses som en modern formmässig tolkning av den angränsande fastigheten Pagoden, och dess asiatiska utskjutande takutsprång. Kopplingen till vattnet har också blivit tydligare både genom uteplatsen mot älven och den unika utblicken man får över hamnen och den nya Hisingsbron som snart står klar. Kontakten med utemiljön har också förstärkts genom stora glaspartier och inbjudande entréer mot norr och söder.
Se bilder före och efter
När man kommer in i byggnaden, i ljusgården, så är det en total omvandling. De två ljusgårdarna som tidigare saknade koppling med varandra sammanlänkas nu genom en passage. Ljusgårdarnas tidigare växthusformade glastak har ersatts med modernt utformade glassystem som skapar maximalt med ljus och rymd. Fokus har varit att ta vara på den rymd som finns men samtidigt göra det här stora rummet lite mindre. Tanken har varit att förstärka de fysiska förutsättningarna, dramaturgin som egentligen redan fanns där men var dold. Niklas förklarar vidare att tanken varit att hålla en småskalig nivå just på vistelseytan med mörka fondväggar, möblera upp och fylla den så att den upplevs varierad, trygg, varm och ombonad och på så sätt skapa en kontrast till den luftiga lättheten som växer uppåt.
– Vi har velat skapa en blandning mellan allvar och lekfullhet. Man kan byta nivå, man kan sätta sig på läktarplatserna, man kan sitta på intima kontorsytor, man kan ha möte men man kan också tillåtas prata och spela pingis, förklarar Niklas.
Lea menar att förhoppningen är att de båda ljusgårdarna, som är tänkta att ses som en helhet och som har lite olika färgskalor och identitet ska användas så mycket som möjligt. I och med de stora glasade partierna på varje våningsplan blir kontakten ner mot ljusgårdarna också stor. Niklas förklarar vidare att tanken varit att skapa en kontakt, dels mellan det egna kontorets olika delar som i vissa fall avskiljs med lite luft men samtidigt sitter ihop med gångbroar, och dels mellan andra företag.
– Tanken är att det ska kännas lite som ett eget samhälle eller en liten stad, det händer saker och man kanske lär känna folk som jobbar på ett annat företag, säger Lea.
– Det handlar om att knyta ihop hela huset på ett behagfullt sätt där mötet och kontakten mellan människor står i fokus. Det handlar om att bygga en relation, man ser varandra, man möts och man har anledning att stanna upp, säger Niklas.
Hållbarhet har genomsyrat hela projektet och den färdiga byggnaden kan stoltsera med certifieringen BREAM in use. Lea menar att det största hållbarhetsbeslutet togs när man valde att utveckla ett befintligt hus, att ta vara på och se ett värde i något som redan fanns, istället för att riva och bygga något nytt på platsen. Sedan har det genom hela projektet varit viktigt att fatta väl avvägda beslut kring vad som ska behållas och vad som ska bytas ut menar hon.
– Fönstren är för mig ett väldigt bra exempel. Genom att byta dem så fick vi nästan 30% större glasyta i varje fönster för att det var så mycket karmar på de gamla. Vi har inte tagit upp större hål utan vi har bara satt in en större ruta och i och med det gett människorna som vistas i huset så mycket mer tillgång till dagsljus. Det blir hållbarhet ur flera olika aspekter, säger Lea.
Niklas förklarar att en annan infallsvinkel på miljöfrågan är satsningen på att skapa en så bra upplevd miljö som möjligt, social hållbarhet, genom att bygga på de värden som redan fanns och förstärka dem. Att till exempel se värdet i att det ligger centralt och därmed lägga vikt vid cykelparkeringar och fina omklädningsrum. Och Lea flikar in att hela idén med ljusgårdarna också handlar om en social hållbarhet och ett välmående bland dem som jobbar i huset.
Byggprocessen har varit ganska lång men både Niklas och Lea är eniga om att den här typen av entreprenadform, där de som arkitekter fått vara med genom hela resan, också gjort att de kunnat omvärdera vissa frågor och att den långsamma processen lett till ett mer omsorgsfullt arbete som gjort att det varit lättare att fatta både bättre och mer hållbara beslut.
– Där vi sett att vi har kunnat öka miljövärdet och upplevelsevärdet så har vi nyproducerat och i andra fall så har vi sett värdet i att bevara det befintliga. Golvet i ljusgårdarna är ett bra exempel. Efter att vi vistats på plats, gått och känt och klämt, så insåg vi att i stället för att sätta en ny karaktär var det bättre att behålla golvet i den ena ljusgården som vi tyckte var väldigt fint och låta det andra istället efterlikna det, säger Niklas.
En ledig lokal återstår. Högst upp och med utsikt över älven får du här det bästa läget i huset.
Att projektet är väl avvägt och sammanhängande är både Niklas och Lea överens om. Niklas menar att hela huset blivit kaxigare, att det tar plats. Han vill understryka att huset nu upplevs som att det hänger ihop på ett annat sätt, att det finns en rytm och en stolthet.
– Det som är roligt är att det har betydligt mer dekorativa avvikelser, eftersom att man valt att behålla vissa detaljer, till skillnad mot om man generaliserar en nyproduktion. Det finns också en massa spännande delar som inte är så självklart att det finns i ett hus idag som till exempel broar mellan lokalerna på våningsplanen. Här får man både luft och en ljuskick. Vi har också den här lite dramatiska gången mellan ljusgårdarna där man tas med in i nästa miljö, säger Niklas
– I ett lagarbete med allt från Platzer som beställare till oss och andra konsulter som har ritat till RO-gruppen som har byggt så har man lyckats ta fram en produkt som är så mycket bättre, tror jag, än många såg framför sig. Jag minns när man hade bytt fönstren, och man kom in och tänkte ”OJ, är det samma hus?!” Det är en ganska häftig känsla, säger Lea.
Fakta projektet
Bakom projektet med Platzer som byggherre återfinns utöver Kanozi Arkitekter AB bl.a också RO-gruppen som stått för byggnationen och BAM! Projektstyrning AB som stått för projektledningen. Sedan 2017 har också Platzer sitt huvudkontor i huset.
Fakta Lilla Bommen
Lilla Bommen och Centralenområdet är under stark tillväxt och förändring och ett av Sveriges mest expansiva. Ny infrastruktur och överbyggnaden av tunnelmynningen mot centralstationen kommer att sammanlänka området med Göteborgs stadskärna med centralstationsområdet som knytpunkt. I takt med att området förtätas och växer fram, så kommer kajområdet att aktiveras. I stadens visioner framhålls kajområdet som ett framtida område för fritid och avkoppling, med en koppling till en tänkt framtid med boende och ett ökat antal brukare/besökare. Kajområdet förutspås bli den nya framsidan och entrén för de angränsande fastigheterna.
