2019 är året då klimatfrågan åter hamnade allra högst upp på den politiska dagordningen. På den globala arenan blev Greta Thunberg världens mest kända klimataktivist. Samtidigt sker hela tiden ett enträget arbete på nationell och lokal nivå. Ett av de områden som det arbetats länge med är energianvändningen. Inte minst fastighetssektorn har kommit långt genom olika initiativ för energieffektivisering. Ett område som däremot försummats under lång tid är effektfrågan. Hur klarar vi av att möta behovet av värme och el under de kallaste vardagarna när näringsliv och industri går för fullt? Vad har vi då för reserver? Och hur påverkar de i så fall klimat och miljö?
I vissa städer har effektfrågan blivit så akut att man talar om att inom en snar framtid tvingas stänga ner delar av elnätet. I exempelvis Malmö har effektbristen lett till att staden är tveksam till att tillåta investeringar och nyetableringar av befintliga och nya företag. Detta var ett av skälen till att Göteborg Energi valde att studera även värmeeffektbehoven i Göteborg. Studien byggde på en jämförelse av vad som hänt mellan 2010 och 2018. Resultaten var inte särskilt bra för Göteborg som stad. Däremot stack Platzer ut genom att, när det är som kallast, ha minskat sitt effektbehov med 19 % jämfört med ett genomsnitt på 4 %.
– Det är verkligen roligt att se hur Platzers systematiska effektiviseringsarbete ger resultat. På åtta år har man gått från att vara en i mängden till en av de absolut bästa. Om alla andra kunder hade lyckats lika väl som Platzer, skulle den dyra topplastproduktionen i Göteborg ha kunnat minskas med nästan 200 MW. Vi är många som har mycket att lära av Platzer avslutar Daniel Stridsman, Produktchef för värme och kyla på Göteborg Energi.
Oförändrade eller ökande effektbehov leder till att vi under kalla dagar måste ta till reservkapacitet som ofta är dålig ur ett miljö- och klimatperspektiv. Dessutom hänger värme- och eleffekten nära ihop då de till delar är utbytbara. Stor efterfrågan på värmeeffekt gör att eldriven värme, exempelvis värmepumpar, relativt sätt blir billigare. Det frestar i sin tur på effektkapaciteten på elnätet, vilket också innebär ökad användning av miljöskadlig topproduktion. Att minska effektbehovet är avgörande för att kunna nå i alla fall två av FN:s globala hållbarhetsmål ”Hållbar energi åt alla” och ”Hållbara städer och samhällen”. Dessa två mål är också integrerade i vårt långsiktiga hållbarhetsarbete. Det har bland annat tagit sig uttryck i att vi idag, med cirka 90 % av våra fastigheter inom någon miljöcertifiering, är det börsbolag som har störst andel miljöcertifierade fastigheter. Certifieringarna innebär en kvalitetssäkring och garanterar en bra miljöprestanda för våra fastigheter. I det ingår både energianvändning och effektfrågan.
På senare år har miljöcertifiering också blivit en ekonomiskt viktig fråga. Under många år var det svårt att påvisa det affärsmässiga i att certifiera fastigheter. Idag efterfrågar både stora hyresgäster och finansmarknaden miljöcertifiering. Ofta är det den första fråga som ställs i samband med kapitalmarknadsdagar och andra kontakter med investerare. Uppkomsten av gröna obligationer och banklån har också gjort det möjligt att räkna hem finansieringsrabatter för certifierade fastigheter. Det sänder tydliga signaler genom ett börsnoterat bolag som vårt.
