I spåren av pandemin har mycket av diskussionerna handlat om att hemarbetet är här för att stanna och hur det i så fall påverkar synen på våra arbetsplatser. Inledningsvis under pandemin var uppfattningen att kontorets betydelse skulle minska, men sedan dess har någonting hänt och nu är bilden mer nyanserad. Är det bara en tillfällig återhämtning? Eller finns det plats för kontor även i det nya normala efter pandemin?
Mikael Dotevall, affärsområdeschef kontor på Platzer
Mikael Dotevall, affärsområdeschef kontor på Platzer, menar att covid-19 bara förstärkt tendenser vi sett sedan länge och att bilden samtidigt är mer komplex än den först ser ut.
– Utvecklingen av kontoret som arbetsplats har förändrats i grunden under senare decennier. På 1980-talet byggdes kontor snararare så att vi skulle undvika att mötas. Sedan dess har vi gått ifrån ett produktionsfokus där alla hade sitt eget material och sin egen plats eller rum till att idag mer se kontoret som en mötesplats. Den trenden har snarast stärkts under pandemin.
Motverkande trender
Samtidigt har utrymmet per kontorsanställd nästan halverats från 30 kvadratmeter per person till cirka 15 sedan millennieskiftet. I storstäder som London är nivån ännu lägre. I takt med att fler ges möjlighet att arbeta på annan plats än kontoret spås denna utveckling fortsätta. Covid-19 har förstärkt flera trender som pågått under lång tid. De flesta bedömare tror också att vi kommer att göra färre tjänsteresor och jobba mer hemifrån även efter pandemin. Fortsatt urbanisering och en ökande andel kontorsanställda på arbetsmarknaden gör dock att efterfrågan på moderna kontor i attraktiva lägen i våra större städer kommer vara fortsatt god.
”Innovation, kreativitet och utveckling mår bäst av att vi träffas fysiskt.”
Innovation och kreativitet kräver möten
Till detta kan lägga ett temporärt behov av större yta för att minska trängseln och därmed smittspridningen på våra arbetsplatser. Martin Guri, chefsstrateg på Kepler Cheuvreux, menar (DI 30/9) exempelvis att detta redan har skett i de centrala lägena i städerna där vissa företag hyrt extra kontorsutrymmen för att de anställda ska kunna dela upp sig i grupper samtidigt som de interagerar med varandra och träffar kunder.
– Kontoren är överlägsna för att kunna interagera och träffas. Innovation, kreativitet och utveckling mår bäst av att vi träffas fysiskt. Sedan måste vi givetvis hitta sätt att göra det på ett klokt sätt, menar Mikael Dotevall.
I Fastighetsnytt (9/9) skriver Jonas Falk, Strategisk Arkitektur att många under våren kunde ” glida på vågen av redan uppstartade projekt och det gick förvånansvärt bra att fortsätta utspridda i sina hem”, men att när man däremot ”behövt starta upp nya projekt, eller när det krävts extra kreativitet eller innovation, så fungerade det rätt uselt. Då behövs något annat som ett fysiskt kontor med rätt inspirerande och funktionella miljöer, samt med kunniga kolleger kan erbjuda.”
Attraktiva kontor – ett konkurrensmedel
Utvecklingen ställer också nya krav på hur kontoren är utformade och var de ligger. Kontoret måste bidra med ett mervärde för att vara värt att åka till. Vinnare är moderna kontor i attraktiva områden som möjliggör kreativa möten och där det finns ett utbud av restauranger, butiker eller annat som inte finns hemma i bostadsområdet. Lyckas vi skapa sådana miljöer bedömer Mikael Dotevall att det finns goda möjlighet för svenska företag och arbetsplatser att konkurrera om de bästa talangerna på en alltmer globaliserad arbetsmarknad.
– Sverige rankas löpande som ett av världens mest innovativa länder. I våra större städer får du både urbana miljöer och närhet till natur och friluftsliv. Samtidigt har du tillgång till välfungerande sjukvård och annan trygghet. Det är några av de saker som får oss på Platzer att våga säga att vi ska göra Göteborg till Europas bästa stad att arbeta i.
